Förlovningsringar

Historien om förlovningsringar
Redan för 2000 år sedan, i det antika Rom, bytte man ofta ringar i samband med giftermål för att försegla avtalet något som än idag används av Kyrkan. Innan kristendomen fick fäste i Sverige användes dock inte förlovningsringar i samband med själva förlovningen eller vigsel. Innan förlovningsringen etablerade sig i Sverige var det vanligt med brudfästen som fungerade som ett avtal mellan bruden och brudgummens familj. I samband med detta gavs fästegåvor och bland dessa var det ganska vanligt med ringar men dessa fungerade inte i sig som förlovningsringar. Först när kristendomen etablerade sig i norden ökade användningen av förlovningsringar och vigselringar sakta men säkert. Kyrkan menade att giftermålet var ett heligt sakrament och skulle beseglas med ringar inför Gud.  I Sverige och stora delar av västvärlden bär vi sedan 1500-talet både förlovningsringar och vigselringar på vänster hand, men vissa länder i öst, som t ex Ukraina, bör sina förlovningsringar på den högra handen.